Depui

Olof Depui

Året var 1866 och den då 29 åriga soldatsonen Olof Depui är på väg mot en tillvaro i Stockholm. Bakom sig lämnade han ett liv som dräng och sina föräldrar Kajsa och Johannes. Hans far Johannes blev soldat 1824 och fick sig då tilldelat sig soldatnamnet Depui. Vid 13 års ålder finns antecknat att Johannes var hornblåsare och när han blev soldat bar han titeln fältjägare. Johannes växte upp som oäkta barn och fattigjon tillsammans med sin mor Cajsa.

Den 24 juni 1837 gifte Johannes sig med den 13 år äldre änkan Kajsa Nilsdotter. Kajsa hade från sitt tidigare äktenskap med Johan Österlund tre barn. De hade bott i hemmanet Fjäll. Johannes och Kajsa bodde först på soldattorpet Sandbol i Kila församling. Där föddes den 12 december 1837 sonen Olof, i födelseboken inskriven som Olle.

12 april 1866 skrivs Olof in i inflyttningsboken för Katarina församling i Stockholm.

Johanna Maria Nilsdotter

Den 9 augusti 1844 föds Johanna Maria Nilsdotter i Winbergs församling, Halland. När hon var 15 år flyttade hon till Falkenberg där hon arbetade som piga. Två år senare flyttade hon till Kungsbacka för fortsatt arbete som piga. Därifrån går flytten 1861 till Göteborg där hon uppehåller sig till 1865 då hon skrivs in i Jakobs församling i Stockholm.

Olof och Johannas vägar möts och den 8 september 1867 vigs paret i Katarina församling. I vigselboken finns en anteckning att paret genom äktenskapen legaliserat de före äktenskapet födda barnen, Carl Johan Mauritz född 8 januari 1866 och Anna Karolina född 20 maj 1867. I födelseböckerna står föräldrarna som okända och tillägg om föräldrarna har införts. Vi kan inte fastställa om Olof är biologisk far Carl Johan Mauritz eftersom Olof enligt kyrkoböckerna inte var inskriven i någon församling i Stockholm vid den tiden. Vi har heller inte lyckats hitta datum för utflyttning från Kila församling i Värmland på Olof då vissa volymer saknas. Vi kan konstatera att Olofs inskrivning i Katarina församling sker 3 månader efter Carl Johan Mauritz födelse.

1869 den 20 maj föds första barnet efter att makarna gift sig, hon döps till Josefina Fredrika. Hon blir endas två år gammal och avlider den 22 mars 1871. Tre år senare, den 11 juni 1874 får makarna sitt fjärde barn, Hildegard Amanda. Året därpå den 6 oktober 1875 föds nästa barn, en son vid namn Knut Vilhelm. Efter lite drygt ett år blir Johanna gravid igen och den 5 september 1877 föds dottern Alfhild Maria Kristina. Nu har makarna Depui fått sex gemensamma barn varav fem är i livet.

Utelämnad text

Olof avlider

12 december 1882 blir Johanna änka. Maken Olof avlider av kronisk lunginflammation. Hans tillgångar vid sin död var så små att bouppteckning efter honom inte upprättades. Johanna stod nu ensam med fem barn att försörja.

Fyra år efter makens frånfälle gifter Johanna om sig med den 16 år yngre Sven Ludvig Svensson som arbetade som glasmästararbetare. Äktenskapet ingås den 13 juni 1886. Johanna och Sven hade då sonen Ernst Ludvig som föddes den 3 juli 1884.Samma dag som det lystes för paret inför giftermålet. Den 16 april 1886 föddes Ragnhild Carolina. Johanna var då 42 år gammal.

Utelämnad text

Stockholm söder sent 1800-tal

För familjen präglades denna tid av många bostadsbyten och flyttar. Det var inte ovanligt för människor i deras samhällsklass. Befolkningstillväxten var i Stockholm på grund av inflyttning enormt stor och bostadsbristen blev ett växande problem. Familjen Depui, senare Svensson höll sig inom Södermalm med adresser som Bondegatan, Götgatan och Brännkyrkagatan för att nämna några. Flera av barnen är födda i Katarina församling däribland Hildegard vars livsöde vi särskilt ska följa. Först en kort sammanfattning om Hildegards syskon.

Hildegards syskon

‘Carl Johan Mauritz ändrade stavningen på sitt efternamn till Du Puy och gifte sig 1894 med Louise Johanna Isfeldt. De har sonen Axel Rudolf född 1893 den 18 augusti. I Carls dödsbevis anges hans yrkestitel som Restaurangdirektör. Dödsorsaken var självmord genom hängning. I ett nummer av Dalpilen finns en notis om att personalen hade hittat Carl på morgonen när de kom till arbetet, han hade då hängt sig i källaren.

Anna Karolina använde sig också av stavningen Du Puy fram till hon gifte sig med Carl Axel Lööf. Makarna fick 4 barn, Anna Lovisa född 1889, Axel Rickard född 1890,Anna Greta född 1892 och Karin Elvira född 1894.

Bild hämtad från internet. Anna Karolina

Fredrika Josefina blev endast 2 år gammal, hon dog 1871 den 22 mars.

Knut Vilhelm stavade sitt efternamn Depy. Han Gifte sig 1900 med Gerda Elisabet Bouvin. Senare ändrade makarna stavningen av efternamnet till Du Puy. Knut arbetade som bokhållare. 1902 fick de sonen Helge Wilhelm. Knut avled 1941, samma år som sin syster Hildegard.

Alfhild Maria Kristina fick 1899 en dotter utanför äktenskapen som döptes till Greta Maria Elisabet. Senare samma år gifte sig Alfhild med August Wilhelm Johansson. Makarna fick Alice Margareta född 1901, Astrid Ann Linnea född 1903, Allan Gösta Vilhelm född 1905 och Arne Oskar Vilhelm född 1912. Alfhild dog 1958 den 26 januari.

Ernst Ludvig gifte sig 1908 den 26 december med okänd kvinna och dog 1949 den 11 december.

Ragnhild Karolina gifte sig med Claes Gottfrid Köhler. De fick tillsammans barnen Klas Ludvig född 1908, Göta Ingrid Maria född 1909 och Bengt Ragnar född 1911. Makarna skilde sig 1939. Ragnhild dog 1954 den 14 maj.

Hildegard Amanda Depui

Hildegard första levnadsår finns främst dokumenterade i flyttlängder och församlingsböcker vilka ger en bild av var familjen bott. I rotemansarkivet från 1883-1884 finns Hildegard för första gången som egen individ. Där framgår att Hildegard 1881 började sin skolgång vid Katarina folkskola. Där gick hon fram till 28 september 1883 då familjen flyttade till Maria församling och Hildegard började på Maria folkskola där hon läste till 1 februari 1885. Därefter läste hon vid Filipsenska skolan 1886. Uppgifter om när hon började och slutade där framgår inte av hennes elevkort. 4 september 1887 skrivs Hildegard in vid Maria aftonskola och där går hon fram till 29 april 1889. Antal närvarodagar är ca 100 till 120 dagar per termin vilket tyder på att hon hade 5 eller 6 skoldagar per vecka. I aftonskolan är det färre närvarodagar per termin, troligtvis studerade eleverna bara varannan dag där.

Omkring 1890 flyttade Hildegard till Ekeby, Munsö församling som ligger på Ekerö. Där arbetade hon som piga på en gård ungefär ett år. Därefter flyttade hon åter till Stockholm 1891 och skrevs in i Katarina församling 25 november i föräldrahemmet. Under perioden från Hildegard inflyttning t o m 1893 när Hildegard skrivs in i Botkyrka församling saknas uppgifter om var Hildegard befunnit sig och vad hon gjort.

1893 flyttar Hildegard till Botkyrka där hon skrivs in i församlingen 13 november. I Kyrkbyn, Elfsta rote arbetar hon som piga under det kommande året. Därefter flyttar hon till Norsborg 10 nov 1894 för en ny period som piga. 18 oktober 1895 återvänder Hildegard till Katarina församling där hon tillbringar ungefär en månad innan hon på nytt flyttar till Elfsta i Botkyrka församling.

1896 blev Hildegard gravid och i juli månad lyser det för Hildegard Amanda Svensson och Hjalmar Fritiof Klint (Jonsson). Samtidigt begär prästen i Botkyrka församling att kungörelse om lysning även ska införas i Post och inrikes tidningar. Kungörelse om lysning var vanlig om någon av makarna var långväga inflyttad då lysning i kyrkan inte var tillräcklig för att nå de som skulle kunna ha invändningar mot vigseln. I Hildegard fall kungörs lysningen troligtvis för att uppgifter i kyrkböcker saknas för henne under tre års tid. Prästen kunde på detta sätt försöka få information om hon varit trolovad eller vigd i annan församling.

Vigsel äger rum 27 september 1896, då flyttar Hildegard till Hjalmar i Alby. Där föds i november makarnas första barn, Märta Adelia. Hjalmar arbetar som statare vid denna tid.

Utelämnad text

22 oktober 1897 flyttar de till Ölsta i Färentuna församling. Hjalmar arbetar även här som statare. Knappt ett år senare anges i utflyttningslängd från Färentuna att familjen flyttar till Katarina församling men där blir de aldrig inskriva. En månad efter utflyttningen från Färentuna skrivs de in i Botkyrka församling. Där bosätter de sig på Karlsro. Där föds makarnas andra barn Karl Ossian Fritiof den 8 september 1898, familjen har vid sonens födelse ej hunnit bli inskriva i församlingen, det görs den 10 september 1898. Knappt två senare den 27 maj 1900 föds parets tredje barn Gunhild Maria. Den 12 oktober samma år flyttar familjen till Brännkyrka församling och bosätter sig på området Balders hage. Makarnas förstfödda dotter Märta insjuknar i tarminflammation och dör den 11 maj 1901. Familjen flyttar från Balders hage till Midsommarkransen (Brännkyrka) där de bor fram till 4 januari 1903 då de skrivs in i Maria Magdalena församling, bostadsadressen är Hornsgatan 174 och senare Långholmsgatan 16. Den 30 maj 1903 föds Harry Hjalmar, makarna får därmed sitt 4 barn. Efter sommaren 1903 flyttar familjen till Spånga, utskrivnings från Maria Magdalena sker den 5 oktober samma år.

I Spånga församling bosätter sig familjen i Dufbo Vikingsberg. Den 12 november 1903 flyttar fosterbarnet Bernhad Julius född 2 november 1903 i Maria Magdalena församling till familjen Jonsson. Han var då bara 10 dagar gammal och i församlingsboken finns en anteckning om att barnets föräldrar är okända men gossens mor var född 1878. Bernhad bor hos familjen Jonsson till den 14 mars 1905 då han flyttar tillbaka till Maria Magdalena församling. Familjen bor då på Dufbo Arnedahl.

Den 7 april 1905 föds Märta Adelia (senare Adeline) som tilldelas samma namn som sin avlidna syster. Nu består familjen av 4 barn, men det förändrades snart därefter då Harry Hjalmar avlider i hjärnhinneinflammation 20 februari 1906.

När hösten kom var det åter dags för en ny flytt, den här gången går flytten till Solna. Utskrivning från Spånga sker i oktober månad.

I Solna församling bosätter sig familjen i Fridhem, någon månad efter inflyttningen föds sonen Harry Hjalmar 9 december 1906. Även han tilldelas samma namn som sin avlidne bror. Familjen flyttar till Backebo 2 1908 som ligger i samma församling. Därefter går flytten till Huddinge, familjen skrivs ut från Solna församling den 14 november 1908 och skrivs in i Huddinge församling 31 december samma år. Adressen efter flytten är Snickarkrogen, Vårby. Den 28 november 1908 föds makarnas 5 barn räknat de som är i livet. Som vi hittills har sett flyttar familjen varje höst, så även nu då flytten går tillbaka till Solna men nu med adress Estersro. Inskrivningen i församlingen sker den 3 december 1909. På denna adress bor familjen ungefär 1 och ett halvt år och här föds Svea Margareta den 28 augusti 1910.

Den 21 juli 1911 flyttar familjen Jonsson till Katarina församling på Södermalm. Deras första adress där är Nytorgsgatan 27, kort därefter flyttar de till Åsögatan 54 och därefter till Åsögatan 56. Strax efter flytten till Södermalm uppmärksammas att allt inte står rätt till hos familjen Jonsson.

Fru Rosa Heckscher som var engagerad i Föreningen för välgörenhetens ordnande har begärt att familjens förhållande ska utredas. Ett besök i hemmet genomför av G. Rickard Hedberg som skriver följande:

Besökarens rapport 1911 10 19

Först efter upprepade försök lyckades jag anträffa hustrun i hemmet. Hon ganska hygglig ut och föreföll vara en ihärdig och energisk arbetsmänniska. Hemmet var dock inte så särdeles snyggt men detta kan ju bero därpå att hustrun måste vara borta så mycket om dagarna. Barnen sågo alla spinkliga och sjukliga ut. Äldsta sonen lär nu ha fått arbete i en bokhandel med 5,50 i veckan.

Om mannen berättade hustrun att han alltid varit mycket supig och oordentlig. Han har förr varit en mycket duglig grundläggararbetare och cementgjutare. Han misskötte dock regelbundet de platser han hade och fick sluta. Nu har han de sista tre åren gått nere vid hamnen och haft tillfälligt arbete där. De senaste 8 dagarna har han inte varit i hemmet med undantag av ett kort besök i eftermiddag. Då var han drucken och blev utkörd av hustrun. Hon är för övrigt rädd för att ha honom hemma då han är full ty han har ofta misshandlat henne under rusets inflytande. Flera gånger har han slagit henne så att hon legat sanslös. En gång var hon nödorkad att hämta polis för rädda sig. Då han är nykter någon gång ångrar han sig och lovar bot och bättring men mer blir det dock aldrig.

Då familjen flyttade från Solna hade de där en hyresskuld på 88 kr. Detta behöva väl dock inte betalas emedan huset övergått i en annans ägo. En symaskin hade hustrun tagit på avbetalning varpå hon betalat 10 kr. Hon ansåg sig inte kunna göra någon vidare avbetalning utan tänka lämna igen symaskinen.

Stockholm den 19,10,11

G. Rickard Hedmark

Rapporten har lämnats till FVO och där upprättas en akt för familjen Jonsson. Akten består av en beskrivning av familjen och inleds med följande:

Fru Rosa Hescher har lemnat ofvanstående uppgifter samt följande ytterligare meddelanden: Att fru H kommit i beröring med hustrun genom stadskassör Dorhlens fru, som mycket ömma för hustrun, hvilken haft mycket svårt med sin supige man. Hustrun vill ej veta af mannen vidare. Hon skulle kunna reda sig på sin arbetsförtjänst om det blef ordnat för barnen, hon är än så länge täml. arbetsför trots sin sjukdom *. Väntar dock 9de barnet i mars. Fruarna D och H har sökt ordna för barnen sålunda: Äldsta gossen hjälper t.v. modern, men ska inom kort skaffas plats (han har varit en snäll gosse, men blev under sommaren då han gm. Pastor Hedberg skaffades till landet, rått förvildad. 11-åriga flickan får t.v. var hemma (hon blöter i sängen). Märta ska sökas till Frimurarbarnhuset. Harry ska sökas till A.F.Y sjukhus såvida papper kan skaffas så att understödet blir efter 1 §. Yngsta barnet är tillfälligt tagen av barnavårdsbyrån: för den epileptiska 3-åringen undrar fru H om FVO kan göra det. Han kan möjl. längre fram få friplats på Margaretahemmet, men till dess måste någon enskild betala för honom.

* Inom kort får hon antagl. Komma till Sthlms läns sanatorium, Hammarby.

Efter denna redogörelse följer löpande anteckningar:

1911 10 25

Sedan föreståndarinnan på Margaretah meddelat att ej ens betalande plats finnes på hemmet under den närmaste tiden. Har med fru H överenskommits att bästa lösningen vore söka få även Knut på A.F.Y. Telefonsamtal med registratorn i Fvo härom.

1911 10 29

Registrator Moreus meddelar att spaningsbevis på mannen och läkarebet. för hustrun enligt 1 § nu finnes, varför ansökan om Knuts omhändertagande af fattigv. nu kan ske. Fru H som meddelats ofvanstående ombesörjer att ansökan inlägges till f.v. styrelse i Katarina.

1911 11 01

Fru Hescher meddelar att ej är skäl göra vidare för Knuts omhändertagande, ty hustrun har nu tagit emot mannen hemma och det lönar sig sål. ej att söka lätta för henne. Mannen hade skadat sig i foten och hustrun tyckte då hon ej kunde köra ut honom då han kom.

Den 19 oktober 1911 skriver Hildegard själv en ansökan till Frimurarbarnhemmet för dottern Märta Adelina, ansökan vitsordas och sanningsintygas av G Darhlen.

Härmed får jag i största ödmjukhet anhålla att min dotter Märta Adelina Jonsson, född den 7 april 1905, måtte så snart som göra låter bli intagen å Frimurarbarnhuset.

Min man som sedan många år är drickare har under de senaste åren endast haft tillfälligt arbete vid hamnarne i Stockholm. För en tid sedan övergaf han mig och våra sex barn, varaf det äldsta är 18 år och det yngsta ett år gammalt. Då han någon gång besöker oss, är det för att få mat. Oftast är han då så drucken att han ej vet, hvad han gör. Han icke allenast slår mig och barnen utan har ock vid sådana tillfällen huggit sönder de få möbler vi haft och medtagit det som varit av något värde för att pantsätta det. Jag har för att försörja oss gått i hjälphus och så bär jag omkring mjölk, men det är mig alldeles omöjligt att med arbete försörja mig och mina sex barn, synnerligast som mina krafter af överansträngning och sorger blifvit mycket nedsatta. Min och mina barns ställning är förtviflad och det är endast genom tillfälliga gåfvor som jag kan få en knapp föda åt oss.

Afskrift af min mans och mitt flyttningsbetyg, utdrag ur kyrkoboken angående min dotter Märta Adelina, rotemans och läkarintyg för henne bifogas.

Stockholm oktober 1911

Den 2 november 1911 beslutar direktören för Frimurarbarnhuset att Märta Adelina ska antas för vård och uppfostran och två dagar senare skriver Hildegard under de handlingar som innebär att vårdnaden och uppfostringsansvaret för dottern överförs till Frimurarbarnhuset, samtidigt flyttar Märta från hemmet till barnhemmet.

Bilden på Frimurarbarnhemmet 1909